onsdag 16 november 2011

Skodsborg 13 november 2011

För säsongens sista vandring med Gång-Gång tog vi tåget över Öresund för att vandra runt i Jægersborg Hegn. Här ses 10 av de 11 deltagarna då vi just stigit av tåget vid Skodsborg station.







Vi vandrade mot en liten sjö i ett våtmarksområde kallat Bøllemosen - uppkallad efter växten "mosebølle" , på svenska odon (Vaccinium uliginosum). Då vandringsledaren glömt förklaringen stod en annan av deltagarna till tjänst med upplysningen via sin Iphone och google.




Hösten var långt framskriden och träden - mest bok - hade i stort sett fällt löven.







Matpaus i västra delen av Hegnet, nära Rundforbi och Stampen.








Vi har korsat Mølleåen vid Stampen och går nu på sydsidan av ån på väg mot ...









... Raadvad, där Danmarks industrialisering en gång tog sin början.





Efter Raadvad vände vi norrut och stannade vid Skodsborg dam. Vi var lite sent ute för att se höstfärgerna fullt ut, men lite fanns ändå kvar.






Här hade vi en andra, kortare matpaaus innan vi återvände till Skodsborg för att ta tåget hem.


Joachim Krumlinde, som ledde vandringen, tog bilder och skrev.

torsdag 3 november 2011

Höst 30/10 2011


Höstetröst

av

Börje Lemark


skriven i okt 2011






Så är höstens sträva dager åter här,

fyller lungorna med doft av löv och mull.

Den vind som värmen bar har dragit bort.

På vandring möts jag av en skör lupin,

som en gång vaknade till vårens värme

i trånad och i kamp om gläntan.


I bästa sommarskruden kom en fjäril

och dansade för söta dofters skull.

I lust den kysste blomkalks prakt för liv.

Till frön. Nu hänger de i bräckligt strå

som tåligt väntar på en vindils stöt.

En dag den sveper in och fröna faller.


Sen vilar det till synes döda,

men bakom skalen döljs ett sparat liv

tills en dag stormen rister stam och gren.

Då göms det lilla av en falnad dräkt

från bok och ek och lönn. Det som var fägring

blir till groningsgrund när dagen skymmer.


Och frost ska bita in i märg och ben

och marken stelna som en död.

Allt vila stilla, kallt och stelt, som dött

tills himlafällens vita stjärnor dalar.

Två täcken döljer frö som endast sover

till vårsols värme och för fjärils kyss.