I österlens mitt söndagen den 13 maj 2012

Vandringen utgick från Smedstorps centrum och följde den 12 kilometer långa Gårdlösaleden som är följden av ett projekt initierat av Smedstorps byalag och Bygdegårdsförening.

Dagen var försommarvarm och vi fick uppleva nyutslagen grönska från fält och skog. Det blev också flera kulturinslag som vittnade om människors aktivitet alltifrån tidig järnålder intill förra århundradet. Nedan Tommarpsån som gömmer den rara utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan.

 På en höjd intill kunde vi skönja Alnabjär skeppssättning från Vendeltiden 550 - 88 e. kr. Den som har gett den lilla kullen sitt namn är enligt sägnen kung Alne som från sin gravpalts fick utsikt över omgivande slätt. Också drottning Gyas grav anses finnas på platsen.

Ovan Kalvahagens stenbrott utmed vandringsstigen där det brutits flis ända fram till 1970- talet. I trakten bröt man in i 1800- talets slut även kalkrik sten som brändes i en kalkugn. Rester av den hittade vi i en vid bergsskreva nu inbäddad i ljuv försommargrönska. Kalken kom till användning som murbruk och jordförbättringsmedel.

På sluttampen passerade vi ett grodreservat med bl a lövgroda, långbensgroda och lökgroda.

Vandring i Drakamöllan och Kumlans naturreservat.den 29 april 2012

Vi var 15 tappra vandrare som startade vår 10 km tur vid Drakamöllans parkering. Vädrets makter var med oss om det dock var lite blåsigt.

På vägen in i Drakamöllans naturreservat passerade vi gården Nya Drakamöllan vars äldsta delar härstammar från 1600-talet

 













Turen gick via Drakamöllans reservat och över Julebodaån in i Kumlans reservat där backarna består av grus och sand. I ett litet skogsparti utmed ån fann vi både Vitsippor och Tussilago (Hästhov). Nässlorna började också titta fram. Efter en kort skogspormenad i skir grönska utanför Kumlan tog vi oss in i reservatet igen. 

Här försåg vi oss med lite kaffe medan vi såg ut över ett vidunderligt lanskap.
















Färden gick vidare och nu hittade vi bl.a violer och något som liknar Strandaster men var gul. Vi lämnade Kumlan och återvände till Drakamöllan.

 

Nu gick turen över ljungbeklädda kullar 

  

.  Julebodaån passerades åter och vi vandrade på en skogsväg vidare in i en fårhage där vi tog lunch vid tre stora stenar.   

 

Efter en vandrig på en skogsväg där vi passerade Trollebo-Björshus Bed and breakfast tog vi oss återigen in i Drakamöllans reservat

 

Här vandrade vi upp och ner i ett böljande hedlandskap med 50 m höjdskillnad för att till slut vara tillbaka på parkeringen 

 

Jag kan inte låta bli att fundera över vad mjölnaren Drake ,som namnet Drakamöllan kommer ifrån, skulle ansett om sådan onyttig aktivitet som att ”bara” vandra omkring i naturen.

Text Py Brådvik

Bilder Joachim Krumlinde, Inlagt av JK.