Från Rebbetuaröd till Brännestad 2009-09-27

Denna söndag gick vandringen mellan Rebbetuaröd och Brännestad, en bit av Skåneleden "Ås till Ås". Åsen idag var Linderödsåsen. Vandringen leddes av Birgitta och Anders Ek gemensamt och utgick från f d Rebbetuarödsgården (nerbrunnen 1968).





Vi gick genom ett mycket vackert och omväxlande landskap, bokskog blandat med björk och gran bland annat.








Skogar, ängar och betesmarker omväxlande under vandringen längs åsen.








Här passerar vi en väl bibehållen brydestua (linbasta) som använts till att torka lin, som sedan skulle brytas och häcklas.








Matrast i skogsbacken.









Här passerar vi genom en julgransodling men granarna ser inte ut att må så bra att döma av de krokiga toppskotten.










De stora träden - ekar och bokar är fria nertill upp till beteshöjd. En indikation på att hjortdjuren är vanligt förekommande.








Höstfärgerna är på gång.








En del av oss avslutade vandringen med en avstickare till Fjällmossen, ett av Europas sydligaste, något sånär orörda, myrområde. Här finns sileshår i vitmossan och på våren kan man, om man har tur, få bevittna orrspel.

/Joachim Krumlinde

Kulturvandring Åstorp - Billesholm 2009-09-13

Ole Riis ledde Gång-Gångs vandring vid kanten av Söderåsen mellan Åstorp och Billesholm. Det blev en intressant kulturvandring, regnet hotade hela tiden att överfalla oss, men verkställde aldrig hotet, vädret blev omväxlande varmt med svalt och blåsigt.

Här syns deltagarna lämna tåget vid Åstorp station.



Vandringen förde oss först upp till utsiktsplatsen på Björnberget, där vi skymtar slagghögarna i Nyvång i horisonten, rester av en av Skånes sista stenkolsgruvor.





Efter ett par timmars vandring nådde vi slottet Vrams Gunnarstorp, byggnad från 1600-talet men med anor från medeltiden. Här beundrade vi den berömda buxbomshäcken, som beskrevs av Linné i Skånska Resan sålunda:
"Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig att jag aldrig sett den härligare ... Han var klippt av Buxus arborescens och 3 alnar hög och 3 alnar bred ... och så tät att icke den minsta öppning fanns därpå".

Idag måste buxbomhäcken stöttas av järnstänger för att inte falla ihop. Det är nödvändigt att klippa den en gång om året och det sägs att man har gjort detta sedan 1600-talet men under de senaste 30 åren fuskat med det för att spara pengar, vilket visat sig mindre bra.


I trädgården avnöjts lunchrasten och därefter lämnade vi Vrams Gunnarstorp genom avenbockshäcken, även den från 1600-talet coh i behov av moderna stöttor.






I skogen fanns gott om hjortdjur, både kronhjort och dovhjort men dessa tama vildsvin i ett hägn i Åvarp var mer tillgängliga för fotografering.





För min del avslutades vandringen i Billesholm medan flertalet vandrare fortsatte till Bjuv för att ta tåget tillbaka till Lund.

/Joachim Krumlinde

Skanörs ljung 2009-08-30

Vandring i Skanörs Ljung 30 augusti 2009-09-03

Sylvia Viitalähde och Ulla Eriksson förde oss på en upplevelserik vandring genom Ljunghusen med dess mäktiga villor på enorma skogstomter. Vi njöt av natur och växtlighet på naturreservatet Skanörs Ljung.

Våra guider bekantade oss också med områdets historia och andra växter än den höstblommande ljungen. De hundraåriga tallarna och tångvallarna vittnade om fiskebefolkningens envisa kamp en gång mot havet och sanddynerna.

Vandringen ledde till stranden, där vi njöt av den vita sanden, den storslagna naturen och havets mäktighet.

Den som vände blicken mot marken kunde i sanden upptäcka de vackraste konstverk signerade av skapelsens mästare.

Bilden nedan kallar jag "Himmel, hav och strand". Den dramatiska himlen speglar evigheten. Havet vårt ursprung och stranden vårt nu, där tången, den vita sanden och strandvallen utgör en gräns mellan marken vi nyttjar och havet, som födde oss. Vi såg, andades in och begrundade denna förevigade syn.

I samband med ett härligt dopp i havet, som de sportigaste unnade sig, bjöd Sylvia på riktig ljunghonung för en smakupplevelse av och från ljungen. Vandringen avslutades i Ullas trädgård och villa, där vi avnjöt hennes tavlor i olja och akvarell, många av dem från näset. Dessutom undfägnade Sylvia och Ulla oss med tranbärssaft, kaffe, kakor och en härlig hemmagjord äppelpaj med vaniljsås. Det var en utflykt som heter duga!


Börje Lemark som såg, plåtade och skrev.