Prästtorpasjön och Silverdalen 25 november

Terminens sista vandring gick runt Prästtorpasjön till Silverdalen och tillbaka. Omväxlande löv- och granskog skyddade oss från vädrets makter och vi fick en skön dag ute i naturen med bara lite regn. Efter vandringen samlades vi på Ringsjö värdshus kring en värmande soppa.

Text Irene Grundsröm. Fotograf Py Brådvik.

Höstbäck

Installation?

Målade grantoppar gav upphov till diskussion

Avslutning på Ringsjöns Värdshus

Risenområdet söndag 11 november

 Med utgångspunkt från Risavägen var vi 10 stycken vandrare som med gott humör strövade i Naturreservatet Risens ålderdomliga utmarksrest. Turen på ca 7 km gick ömsom genom fäladsmarker och ömsom genom skogsområden i ganska disigt väder.  På slutet började dock solen titta fram.

Gruppbild

Härlig mossa (och stubbhorn) på gammal stubbe

Tickor (fnösketickor) och mossa klänger utmed trädet

 Knappt några löv kvar nu på träden

Typisk fäladsmark i Risen

Text och bilder Py Brådvik.

Holmeja och Eksholmssjön, söndagen den 28 oktober

Med Holmeja som utgångspunkt gjorde vi en rundvandring på 13 km i skogspartiet mellan Fjällfotasjön och Eksholmssjön och kunde njuta av strålande oktobersol och höstens alla guldgula färger.
Text Görel Hemberg. Bilder Py Brådvik.

 Frosten har redan kommit.

 Höst i bokskogen.

 En paus i solen.

 Eksholmssjön ligger spegelblank.

Vandring Vaxsjön runt sönd 14 okt 2012

  
Vandringledare Kari hade förhinder   
Mogens genomförde med biträde av Börje
Skrev detta inlägg gjorde Mogens. Fotade gjorde Mogens, Börje och Py.
Rundan rekad i tidig September. Alternativ hade testats beroende av olika väderutsikter.
Vädret var vandringsdagens morgon  ostadigt och utsikter till regn var aktuella.
Två bilar med 3+2 anlände till utsatt tid kl 10. Frostavallens P-Plats var startpunkt för inledande runda vid Vaxsjön från väst till öst. Mulet utan solglimtar, rask gångtakt, växlande skog, strand och härlig höstterräng i en väl markerad runda. Nedan fyra av de fem förväntansfulla.

Nedan: Mogens leder vägen och uppmuntrar även om molnen tornar upp sig.

3 km till rastplats vid Frostavallen 30 minuters måltid vid bord med bänkar ooch utsikt över sjön genom strandens träd. Nedan.

Inga "vilda" djur syntes till med undantag av struts-kycklingarna vid fågelgårdarna
Vi passerade ett femtal promenerande grupper varav flera med hund
Åska och mörka moln vid starten av den andra rundan, som nu förde oss från ost mot väst, mot klockan. Naturens rikedom flödade som nedan.

Regnigt var det, allt från droppar till häftigare flöden men tack vara regntåliga kläder och rask gångtakt inget problem. Flera åskknallar hördes, regn i olika tempo kom över oss, rundan kunde genomföras  på 1,5 effektiv vandringstimme. Kom därtill väl tilltagen njutningslunch.
Alla var nöjda med dagens vandring som kunde genomföras planenligt utan hinder av vädret.

Om slaget vid Lund 1676, vandring 30 sept 2012

Avsikten med vandringen var att gå runt och genom det område strax norr om dåtida Lund där striderna ägde rum den vinterkalla 4 december 08.30 - 17.00 år 1676. Den svenska hären stod i flerdubbla led från korsningen Karl X1- gatan - Kung Oskars väg upp mot Nöbbelövs mosse kl 08.30. Den danska stod 200 meter framför med samma utbredning. Härförare var svenske kung Karl X1 bara 22 år gammal och danske kung Christian V 30 år ung. Det var mångdubbelt fler soldater och hästar på fälten norr om Lund än det fanns invånare i staden på den tiden (ca 1500).

Börje Lemark har skrivit texten och Py Brådvik var fotograf. Nedan visas bl a Vallkärra och Nöbbelövs kyrkor i nämnd ordning.

Vandringsledarna Ole Riis och Börje Lemark ovan med de militära kännetecknen vitt band och viska.

Vi startade vid svenska härens högerflank i korsningen Karl X1- gatan - Kung Oskars väg och gick norrut förbi det monument som rests till minne av slaget. Vi fortsatte över Fredentorps kyrkogård, där vi studerade en minnesvård med stenar från St Stefans kyrka som uppfördes1050 och revs 1536 i centrala Lund. 

Vi vandrade genom danska härens högerflank vid slagets början och upp till Vallkärra by. Kyrkans  historia och interiör väckte stort intresse. Sedan gick vi rakt över åker och naturskyddad mosse med fågeldammar, där slaget vid Lund slutgiltigt avgjordes. 

Under lunchrasten berättade jag om krigshändelserna den ödesdigra dagen. Bland annat att de svenska soldaterna hade en halmviska i mössan för att kunna skilja vän från fiende. De danska hade av samma skäl en vit bindel om huvud och arm. Under vandringen bar Ole och jag för att illustrera var sitt av dessa kännetecken.

Utanför Nöbbelövs kyrka beaktade vi ett minnesmärke över de nästan 9000 stupade varav någras kvarlevor påträffades i samband med en tillbyggnad. Genom den ännu sommargröna Nöbbelövsparken gick vägen sen tillbaka till Lund via Oskarshem, där gator och vägar bär namn efter slaget såsom Christian V:s väg, Svenska vägen, Danska vägen, Dragongränd, Skvadrongränd.

GångGångs ursprungsidé var att söndagsutflykterna skulle vara både natur- och kulturvandringar. Denna tanke värnade särskilt Bernt Peterson om, den mångårige ordföranden. Meddelandet om hans bortgång var infört i SDS samma dag som vi genomförde vandringen.

Till mina förberedelser hörde att skriva en dikt som tiden dock inte medgav att jag högläste. Därför kommer den här:

Sextonhundratal

En enkel rimmad dikt om Sveriges krigiska 1600- tal,

dess kungar och slaget vid Lund år 1676,

Nordens blodigaste, som ledde till att Sveriges gräns

mot Danmark slutgiltigt fastställdes.

Gränsen för Sverige ritades med blod

av fyra krigarkungar i en rad.

I främsta ledet visade de mod

när de i fält drog ut från stad till stad.

Den första under sextonhundratal

var Karl med kungligt nummer IX.

Vår näste kung i Lützen döden stal.

Den andre Karl med nummer X

gick över Stora Bält och Danmark slog.

År femtiåtta kom Roskildefred

men inte evig som de föreslog

ty Danmarks kung i arton år var vred.

När Karl XI blott var tjugotvå

kom danske Christian med en krigisk här

om 13000 man beredd att slå

försvagat Sverige som det var just då.

Mot Lund gick danskarnas skvadroner

beredda för den sista striden

i slag mot svenskarnas dragoner

år sjuttisex och vintern långt framskriden.

Från läger i Skälshög de hade gått

i tidig morgon, infanteri.

Kung Christian red från Svenstorps slott

med häst, kavalleri, artilleri.

Att gå från Harrie var svenskars lott.

Karl ville komma först till Möllevång.

I gryningen de möttes män i grått

för strid som skulle pågå dagen lång.

När sista skottet klingat av

i kall decemberkväll vid staden Lund

då hade danska hären gått i kvav.

För trötta svenskar en triumfens stund.

Vid kampens slut låg nio tusen fallna,

män och hästar i ett slaktens hav.

I blodröd snö de fick i veckor kallna

innan de i tjälfri jord bestods en grav.

Vandring längs ålakusten 2 september 2012

I ett soligt och fint september väder var vi ett tiotal vandrare som kl.10.00 samlades vid Furuboda kursgård söder om Yngsjö. Via den handicapanpassade stigen från kursgården tog vi oss ner till stranden. Väl vid stranden följde vi denna söderut. Ömsom gick vandringen i strandkanten ömsom på stigar i strandskogen. På vägen mot vändpunkten Rigeleje passerades tolv åladrätter och ålabodar. 

 

Åladrätterna där ålafisket nu hade påbörjats. 

 

Vandringsgruppen fick vid Stockaboden träffa ålafiskaren Christer Nilsson. Med stor inlevelse visades boden upp och en grundlig genomgång om ålafisket och traditionerna kring ålagillen delgavs gruppen. Ålafiskarens skattkista, den s.k. ålasumpen, öppnades och dess innehåll av levande ålar visades upp. Rigeleje var vandringens vändpunkt.

 

Vandringen var upplagd som en rundvandring varför återfärden gick på gamla byvägen tillbaka till Furuboda och startpunkten.


Text Johan Nilsson

Löderup strandbad - Borrby strandbad

Vandring på Österleden, del av Skåneleden, söndagen den 16 september 2012.

11 ”gånggång-gångare” och 4 hundar mötte upp denna sköna höstdag för vandring på Österleden – från Löderups Strandbad till Borrby Strandbad, 12 km.

Några startade från stranden, där man kan se hur havet äter sig in i landet, andra anslöt från det högre belägna havsbadshotellet. Vi passerade Dag Hammarskjölds fyrlängade gård, Backåkra, som denne store fredsaktör köpte 1957, men där han dock aldrig hann bosätta sig, p.g.a. att han omkom i flygolycka 1961. Vi stannade upp vid Meditationsplatsen - Pax. Fortsatte sedan genom Hagestads naturreservat på lättgångna mjuka stigar och kom fram till nästa naturreservat, Sandhammaren ( förr benämnt som  ”fartygskyrkogården” ), med den gamla fyren. Denna fyr kom till i kampen mot de förrädiska sandrevlarna. Efter härlig lunchpaus gick vi över de bångstyriga sanddynorna, med vidsträckta vyer, och ut på den hårt tillplattade och så vita sandstraden. Detta underlag gjorde att vi med entusiasm vandrade på i rask takt, förbi Mälarhusen, till målet vid Borrby Strandbad.

  en backsippa som växte nedanför Backåkra, fel årstid

 lustiga spår i sanden tycker jag, kunde inte låta bli att fota dem.

  vi undrade vad denna blomma hette. Måste vara Marviol enligt min Kustflora

  vi skulle vandra till den svarta båten som visade sig vara en fiskebåt.

Text: Färdledaren Fredrik Fexner, med stöd från Anders Ek. Bilder och bildtexter Py Brådvik.

Ölands Stora Alvar 14-17 juni 2012

14 medlemmar deltog i denna resa. Vandringarna genomfördes på öns södra delar: Stora Alvaret öster om byarna Kastlösa (där vi bodde på Allégården) och Albrunna, Ottenby lunden och Ölands södra udde med Långe Jan och Schäferiängarna, Mittlandsskogen kring borgen Gråborg och en titt utifrån på Ektorpsborg. Härligt väder med riklig fågelsång, som färdledaren var bäst på att identifiera. En havsörn kunde beundras i sin flykt. Tiotalet olika orkidéarter kunde beskådas i rikliga mängder. Sälar solade sig på stenar vid sydudden. God mat och trevlig samvaro på kvällarna, förberedd av färdledaren med dricka och tilltugg.

Färdledare Johan Nilsson.
Bilder Mogens Hey

Vårvandring på Kullaberg 27 maj 2012

Pingstdagen bjöd på strålande väder för en runda på Kullaberg. 17 personer deltog.Vandringen startade med delvis klättring på den gamla badstigen till Ransvik café. Där berättade innehavaren om ställets anrika historia. Första fikapausen var på berget ovanför med strålande utsikt över havet. På den lättgångna röda stigen till Kullens fyr och Naturum och andra matpausen där. Fortsättningen längs blå stigen på norrsidan var betydligt tuffare fastän vi inte klättrade ned för branterna vid Josefinelust eller Visitgrottan. Vi fick pusta ordentligt innan vi kom till promenadstigen vid Mölle mosse för att återvända till Mölle.

Färdledare Anna Castensson, bilder Py Brådvik
                                                                                    

    

                                                                                             

I österlens mitt söndagen den 13 maj 2012

Vandringen utgick från Smedstorps centrum och följde den 12 kilometer långa Gårdlösaleden som är följden av ett projekt initierat av Smedstorps byalag och Bygdegårdsförening.

Dagen var försommarvarm och vi fick uppleva nyutslagen grönska från fält och skog. Det blev också flera kulturinslag som vittnade om människors aktivitet alltifrån tidig järnålder intill förra århundradet. Nedan Tommarpsån som gömmer den rara utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan.

 På en höjd intill kunde vi skönja Alnabjär skeppssättning från Vendeltiden 550 - 88 e. kr. Den som har gett den lilla kullen sitt namn är enligt sägnen kung Alne som från sin gravpalts fick utsikt över omgivande slätt. Också drottning Gyas grav anses finnas på platsen.

Ovan Kalvahagens stenbrott utmed vandringsstigen där det brutits flis ända fram till 1970- talet. I trakten bröt man in i 1800- talets slut även kalkrik sten som brändes i en kalkugn. Rester av den hittade vi i en vid bergsskreva nu inbäddad i ljuv försommargrönska. Kalken kom till användning som murbruk och jordförbättringsmedel.

På sluttampen passerade vi ett grodreservat med bl a lövgroda, långbensgroda och lökgroda.

Vandring i Drakamöllan och Kumlans naturreservat.den 29 april 2012

Vi var 15 tappra vandrare som startade vår 10 km tur vid Drakamöllans parkering. Vädrets makter var med oss om det dock var lite blåsigt.

På vägen in i Drakamöllans naturreservat passerade vi gården Nya Drakamöllan vars äldsta delar härstammar från 1600-talet

 













Turen gick via Drakamöllans reservat och över Julebodaån in i Kumlans reservat där backarna består av grus och sand. I ett litet skogsparti utmed ån fann vi både Vitsippor och Tussilago (Hästhov). Nässlorna började också titta fram. Efter en kort skogspormenad i skir grönska utanför Kumlan tog vi oss in i reservatet igen. 

Här försåg vi oss med lite kaffe medan vi såg ut över ett vidunderligt lanskap.
















Färden gick vidare och nu hittade vi bl.a violer och något som liknar Strandaster men var gul. Vi lämnade Kumlan och återvände till Drakamöllan.

 

Nu gick turen över ljungbeklädda kullar 

  

.  Julebodaån passerades åter och vi vandrade på en skogsväg vidare in i en fårhage där vi tog lunch vid tre stora stenar.   

 

Efter en vandrig på en skogsväg där vi passerade Trollebo-Björshus Bed and breakfast tog vi oss återigen in i Drakamöllans reservat

 

Här vandrade vi upp och ner i ett böljande hedlandskap med 50 m höjdskillnad för att till slut vara tillbaka på parkeringen 

 

Jag kan inte låta bli att fundera över vad mjölnaren Drake ,som namnet Drakamöllan kommer ifrån, skulle ansett om sådan onyttig aktivitet som att ”bara” vandra omkring i naturen.

Text Py Brådvik

Bilder Joachim Krumlinde, Inlagt av JK.