Gyllebosjön och Verkeån 2009-05-10

Den 10 maj samlades 13 personer i Gång-Gång vid badplatsen vid Gyllebosjön för två vandringar: den första runt Gyllebosjön. Vandringarna leddes av Börje Lemark, som hade mycket intressant att berätta om både natur och kultur längs vandringarna. Tyvärr har inte mycket av detta fastnat i bloggarens minne, så Börje (eller någon annan) får gärna komplettera texten i denna blogg.


En mindre del av sträckan gick längs den numera nedlagda järnvägen Ystad - Gärsnäs - Sankt Olof, byggd som privatbana kring 1900, förstatligad på 1940-talet och nedlagd runt 1970.






Här en bild ur järnvägstidtabellen från 1937 under tiden som privatbana.








Mot slutet av rundan kom vi till Gyllebo slott och den gamla slottsruinen från 1400-talet.








Sedan vi rundat sjön körde vi till Börjes sommarställe vid Verkeån och här blev vi mycket generöst bjudna på soppa med diverse tillbehör, öl och kaffe. Börje hade blommande gullvivor på tomten.





Andra etappen var en vandring i slinga runt en del av Verkeån. Här passerar vi en av möllorna vid ån: Kungsmölle.








På höjden ovanför Verkeån fanns betesmarker med mängder av blommor, framför allt gullvivor.








Ytterligare en mölla passerades på väg tillbaka till bilarna, nämligen Bengtemölle.

/Joachim Krumlinde

Mølleåen 2009-04-19

Gång-Gångs utflykt denna söndag var förlagd till Mølleådalen norr om Köpenhamn och leddes kompetent och säkert av Mogens Hey. Från Lund fick vi åka med fyra olika tåg för att nå utgångspunkten i Ravnholm (från Malmö räckte det med tre). Här ses vandrarna stiga ur Nærumbanans moderna tåg.




Vi vandrade först österut längs Mølleåens södra (högra) sida förbi blommande körsbär (eller plommon?). Vädret var utomordentligt vackert, först lite kyligt.






Mølleåen har namn efter de möllor som låg längs ån: Frederiksdal, Lyngby, Fuglevad, Brede, Ørholm, Nymølle, Stampen. Det var här industrialiseringen av Danmark startade.
I Raadvad fanns tidigare en känd knivfabrik.






Lagom till middagstid kom vi fram till Raadvad där dock kroen var stängd (eller snarare fullbokad) . Här syns ryttare uppe i hägnet, antagligen övningar inför den kommande Hubertusjakten i höst.








Vandrarna sprider ut sig framför Raadvaddam.


















Vandringen fortsatte, nu västerut längs norra (vänstra) sidan av ån, genom "Det danske Schweiz". Här har bloggaren klättrat upp på en kulle och ser ner på de övriga vandrarna.






Längs Mølleåen fanns tidigare ett stort antal småindustrier. Här i Brede finns nu ett industrimuseum. som vi dock inte besökte.









Frilandsmuseet är också värt ett besök.







Vandringen avslutades i Fuglevad i väntan på tåget. Dock var den turen inställd, så vi fortsatte vandringen till Lyngby där vi tog S-tåget.

/Joachim Krumlinde

Stockamöllan 2009-04-05

Denna söndag samlades Gång-Gång på torget i Stockamöllan för en vandring genom Mölleriket. Ella Nilsson hade gjort omfattande förberedelser och vandringen gav ett utomordentligt rikt utbyte av kultur och natur. Först ett besök på museet.





Här vandrar vi på slänten ovanför Rönne å, och blad av ramslök syns i backen. Ett par av oss plockade lite ramslöksblad att ha som kompeletterande pålägg på smörgåsarna till matpausen.






Nedanför Stenbocksstatyn finns en backe där frilutfsgudstjänster brukar hållas. Ella läser för oss ur Stenbocks kurir av Carl Snoilsky.








På vägen uppför finns stora bokar med en massa fnösketickor av imponerande storlek. Det vita pudret på ovansidan av tickorna så här års är svampens sporer, av vilka den del "av misstag" hamnar här.






Ett imponerande antal deltagare: 26 tvåbenta vandrare och 4 hundar.










En padda var på väg över stigen.






Här har vi vår matrast, i Wittseröds stenskog.











Bra att veta.







Här i stenskogen ser vi ett antal misslyckade kvarnstenar som fått ligga kvar sedan stenhuggaren s a s huggit i sten.










I Wittseröds gård ser man att ett antal kvarnstenar murats in i ytterväggen.









Blommande lungört (Pulmonaria obscura), första för i år.






Efter fyra timmar återkom vi till Stockamöllan efter en intressant och givande vandring. Vädret var mulet men inget regn.
/Joachim Krumlinde

Borstbäcken 2009-03-29

Det var vackert väder - mulet men milt och svag vind - när Gång-Gång företog vandringen den 29 mars längs Borstbäcken. Vandringen följde Karin Hoffmans bok, grundligt och kompetent rekognoscerad och ledd av Kari Schleimer.

Vi vandrade från Täpperöd vid väg 104 upp längs bäcken på dess högra sida till Norgehuset vid Borst, där det finns ett minnesmärke över slaget vid Borst 1644. Därefter återgick vi till utgångspunkten längs bäckens vänstra sida.


Våren är på gång. Här syns hanhängen av hassel.









Delvis var vägen lerig och blöt så man fick ha bra kängor eller försöka hitta torra omvägar. Men sådant hör ju vårvintern till.








Vid bron över bäcken vid Norgehuset finns upplysningar om slaget vid Borst 1644 då en bondehär försökte stoppa den infallande svenska truppstyrkan.






Här rastar vi vid kanongroparna ovanför Borstbäcken.










Återgången till bilarna vid Täpperöd var enklare och snabbare än uppgången. Vi hade tidvis en vacker utsikt över Vombsjön.








Epilog:


Efter vandringen åkte Bengt och jag till Hjularöd där vi fann mycket vackra exemplar av scharlakansvårskål vid Harlösabäcken.

/Joachim Krumlinde

Vandring genom Norra Lund 2009-03-15

Vårens första vandring var en natur- och kulturvandring genom Norra Lund. Vandringen leddes av Görel Hemberg, som hade förberett den mycket noga och hade många intressanta upplysningar om de platser vi passerade. Här är samlingspunkten vid Magistratsvägen på Norra Fäladen.





På Fäladstorget besågs konstverket Rymdskeppet av Edvin Öhrström.
Skulpturen är tyvärr ganska dåligt underhållen av staden.











Strax bredvid, på Fäladstorget finns skulpturen Tellus av Christer Bording. Vid kanten finns katten Tusse som del av konstverket. Tusse var en slags maskot för området, sannolikt hemlös, men matades av befolkningen. Tusse blev tyvärr överkörd av en bil på Svenshögsvägen.




Vandringen fortsatte österut, genom Borgareparken med bebyggelse från 1960- och -70-tal ut mot Klosterängen. Här syns vandrarna sträva upp mot Klosterängshöjden för att beundra utsikten över motorvägen och de spanska tjurarna. Höjden är inte naturlig, utan har skapats av schaktmassor från nybyggen.






Plåttjurarna påstås härröra från en spansk kulturvecka i Lund för några år sedan och som efter evenenmangets slut av någon anledning placerades här.







Vandringen gick nu västerut, längs norra kanten av bebyggelsen, via Ladugårdsmarken, Tolvmannaparken och Annehem, allt ganska nybyggt.






Vi passerade under järnvägen (södra stambanan) och nådde Fredentorps begravningsplats. De första som begrovs på Fredentorp kom från medeltida gravar. Då Sankt Stefans medeltidskyrka vid Stora Södergatan grävdes ut, flyttades dessa 1983 hit ut. Stenarna markerar gravplatsen och motsvarar kyrkans ursprungliga form och storlek.





På Fredentorp finns också gravar för människor av annan trosbekännelse, här muslimska gravar.







Efter Fredentorp begav vi oss till slutmålet Sankt Hans backar, byggda på den gamla soptippen. Här syns vandrare sträva upp för den högsta kullen, kallad "Monte Composti".


/Joachim Krumlinde

Årsmöte 2009-03-01

Före årsmötet i Stadsparkscaféet gick vi en konstvandring genom Lund med mottot 12 skulpturer på en timme. Det blev faktiskt 13 skulpturer, här visar jag bilder på 6 av dem. Vandringen leddes av Birgitta Ek, som hade noga förberett den innan på ett föredömligt sätt.

Första anhalten var i Stadsparken där vi ser på "Pomona" av Nils Möllerberg.



Vid Stadsparkens lekplats finns "Tufsen" av Egon Möller Nielsen. Tufsen skadades vid stormen i december 1999 då ett parkträd föll över den, men den har reparerats. Dock syns skadorna rätt tydligt.





"Lekande barn" av Jonas Fröding, mellan Bantorget och
järnvägen.







Vid Västertull (Västerport) såg vi "Vattenfigur" av Christian Berg i röd granit.










På Polhemskolans gård finns konstverket "Panflöjt" av Jörgen Fogelquist.








Vid Polhemskolan fann vi ytterligare en staty, om vilken vi ingenting visste, mer än att den skapats av en konstnär som är född i Iran. Materialet är glasfiber.








På väg tillbaka till Stadsparken passerade vi genom Sankt Månslyckans koloniområde.


/Joachim Krumlinde